:(

Fast värken i hjärtat, och gråten i halsen tar ändå över lyckan. Det är jobbigt...Fruktansvärt jobbigt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0